Teori som verktyg
DOI:
https://doi.org/10.22439/sis.v36i1.6168Nøgleord:
Forretningsmodeller, doughnutøkonomi, bæredygtighed, økologiResumé
I en nyutkommen antologi beskrivs sexton teorier och perspektiv som företagsekonomer har använt sig av. Utgångspunkten är att teorier är verktyg, som alla studenter och blivande forskare behöver. Det gäller bara att välja. Synsättet tycks inspirerat av allmänna föreställningar om management och chefers beslutsfattande. Men läroböckernas föreskrifter och modeller är sällan tillämpliga i praktiken. Av både chefer och forskare krävs flexibilitet och kreativitet. Verktyg kan begränsa lika mycket som de underlättar. Vad händer om företagsekonomer överger sin devota inställning till teori och i stället ägnar sig åt angelägna organisations- och samhällsproblem?
Referencer
Alvehus, J. (2020). Formulating Research Problems, translated by Rikard Ehnsiö. Lund. Studentlitteratur.
Berger, P. & Luckmann, T. (1966). The Social Construction of Reality, A Treatise in the Sociology of Knowledge. London. Penguin Books.
Brief, A. P. (2003). Editor’s Comments: AMR – The often misunderstood journal. Academy of Management Review, 28(1), 7–8. https://doi.org/10.5465/amr.2003.26042683
Brunsson, K. (2020). Aldrig mätt. Axess, nr. 6, 20–21.
Business Week (2005). The Man Who Invented Management. November 28, 96–106.
Carlson, S. (1951/1991). Executive Behavior, reprinted with contributions by Henry Mintzberg and Rosemary Stewart. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Oeconomiae Negotiorum 32.
Carlson, S. (1989). Tidigare svensk företagsekonomi. I L. Engwall (red.) Företagsekonomins rötter. Lund. Studentlitteratur.
Conlon, E. (2002). Editor’s Comments. Academy of Management Review, 27(4), 489–492.
Drucker, P. F. (1954/1986). The Practice of Management. New York, NY: Harper Collins Publishers Inc.
Ellegren, H. (2019). Hvad nytt och nyttigt, Tillkomsten av landets första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis, Nova Acta Regiæ Societatis Scientiarum Upsaliensis. Ser. V, Vol. 3. https://doi.org/10.7146/politica.v17i4.68765
Engström, C-G. (1995). Ulf af Trolle – distributionsekonomen som blev företagsdoktor. I L. Engwall (red.) Föregångare inom företagsekonomin. Stockholm. SNS förlag.
Engwall, L. (1995). Företagsekonomi som akademiskt ämne i Sverige – från Theatrum Oeconomicum till småländsk handelshögskola. I L. Engwall (red.) Föregångare inom företagsekonomin. Stockholm. SNS Förlag.
Engwall, L. (2020). Fenomenet företagsekonomi. Lund. Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., Hansson, M. & Nilsson, F. (2020). Theories and Perspectives in Business Administration. Lund. Studentlitteratur.
Fayol, H. (1916/2008). Industriell och allmän administration. Stockholm. Santérus förlag.
Holmblad Brunsson, K. (2001). Vad är forskning? Stockholm. Santérus Förlag.
Holmblad Brunsson, K. (2007). The Notion of General Management. Malmö. Liber, Copenhagen Business School Press.
Holmblad Brunsson, K. (2014). Läran om management, Föreställningar i ett organisationssamhälle. Lund. Studentlitteratur.
Latour, B. (1987). Science in Action, How to follow scientists and engineers through society. Milton Keynes. Open University Press.
March, J. G. & Simon, H. A. (1958/1993). Organizations, Second Edition. Cambridge, MA. Blackwell Publishers.
March, J. G. & Olsen J. P. (1975). The uncertainty of the past: Organizational learning under ambiguity. European Journal of Political Research, 3, 147–171. https://doi.org/10.1111/j.1475-6765.1975.tb00521.x
Merton, R. K. (1967). On Theoretical Sociology, Five essays, old and new. NewYork, NY. The Free Press.
Olsson, G. (1990). Antipasti. Göteborg. Bokförlaget Korpen.
Rhenman, E. (1965). Inledning, Traditionell organisationslära och nyare organisationsteori. I H. Fayol: Industriell och allmän administration. Stockholm: PA Norstedt & Söners Förlag.
Swedberg, R, (2014). The Art of Social Theory. Princeton, NJ. Princeton University Press.
Downloads
Publiceret
Nummer
Sektion
Licens
Forfatteren(ne) giver tilladelse til publicering af artiklen i det aftalte nummer. Forfatteren(ne) bevarer copyright til egne artikler.
SIS’ redaktør har ophavsretten til tidsskriftets design, navn, systematik, særpræg etc. Artikler, der er udgivet i SIS og som er fagligt godkendt af redaktionen til udgivelse, må ikke tilrettes, omredigeres, kopieres eller gengives i uddrag i andre medier uden redaktionens og forfatterens samtykke.
Artikler må ikke offentliggøres af forfatteren(ne) andetsteds uden indhentning af godkendelse fra ansvarshavende redaktør. SIS’ redaktør er dog altid forfatteren(ne) behjælpelig med at udgive artikler i særtryk samt udbrede artiklerne til andre udgivere, men kun efter aftale med forfatteren(ne) og med angivelse af, at artiklen oprindeligt blev publiceret i SIS.
